Skräckfilmsbloggen

Utgivningsår: 2009

Ursprungsland: USA

Genre: Rysare

Grupp: Spöken

Språk: Engelska

Sara (Virginia Madsen) och Peter (Martin Donovan) bosätter sig tillsammans med sin familj i en villa i Connecticut. Sonen Matt (Kyle Gallner) är tvungen att bo nära sjukhuset på grund av sin cancerdiagnos. Mystiska saker börjar hända Matt i det nya huset, men föräldrarna bortförklarar det med att han inbillar sig saker på grund av strålningen mot cancern. Efter ett tag förstår dock familjen att huset är hemsökt och det gör Matts svaga tillstånd livsfarligt.

Omdömen runt om i världen brukar oftast inte slå så mycket fel med vad man själv tycker, det gjorde att jag inte hade så höga förväntningar. Men jag har aldrig förr varit med om att en rysare, som av så många inte fått mer än endast godkända betyg, ska vara så bra. Många klagar på de plötsliga skrämselscenerna. Men jag älskar dem.

I så många skräckfilmer är man alltid beredd på när det ska komma en skrämselscen. Kamerans rörelser saktas ner, musiken börjar spelas i bakgrunden och sedan smäller det. Liknande saker händer några gånger i den här filmen också, men så kommer också de scenerna jag älskar så mycket. När man i andra filmer bara skulle sitta och andas ut, när man inte har en aning om att man kommer bli rädd, då, kommer en plötslig ljudeffekt eller ett oförutsett scenbyte.

Varför klaga? Vill man inte se skräckfilmer för att bli rädd? Är det inte det som är meningen? Det är iallafall anledningen till varför jag ständigt söker upp nya rysare, jag vill helt enkelt bli så skrämd att jag skriker av chock. Och det är det inte många filmer som lyckats med, faktiskt bara två stycken, Shutter och Alone. Efter många mediokra filmer trodde jag inte att jag skulle få vara med om något sådant igen, fast den saken har det blivit ändring på nu.

The Haunting in Connecticut är dessutom så mycket mer än bara skrämselscener. Den har en så oerhört berörande story. En kille är cancersjuk och hans mamma tänker aldrig ge upp hoppet. Hela filmen är så otroligt gripande. Men den vore ingenting om inte skådespelarna skulle spela så makalöst bra som de gör. Hur kan det bara vara jag som ser alla kvalitéer filmen har? Eller är jag helt enkelt udda?

Jag skulle kunna beskriva mer om handlingen än jag gjort, jag skulle kunna ösa på med ännu fler superlativ. Men jag tänker inte berätta något mer. Den här filmen måste du uppleva själv. The Haunting in Connecticut är den bästa skräckfilmen jag någonsin sett och jag tvivlar på att någon annan film kommer att ta den platsen. Men det här gör att jag vill se ännu fler rysare, vill hitta mer filmer som är som den här.

Sammanfattning: The Haunting in Connecticut är ett mästerverk. Den optimala skräckfilmen.

Skräckfaktor: Hög!

Varför ska du se Haunting in Connecticut? För att det är en så fruktansvärt bra film!