CREEP
Utgivningsår: 2004
Ursprungsland: Storbritannien
Genre: Rysare
Grupp: Förföljelse
Språk: Engelska
En kvinna råkar somna på ett tunnelbanetåg, när hon vaknar igen är stationen helt övergiven och dessutom är hon inlåst. Hon upptäcker dock snart att hon inte är ensam där nere...
Nu märker man var The Descent och End of the line hämtat inspiration från, nämligen Creep.
Det är svårt att svara på om Creep är ute efter att skrämma eller att äckla. Något mellanting kanske. Filmen är riktigt stämningsfylld och skrämselscener finns det gott om. Storyn är inget att klaga på och vissa scener är riktiga nagelbitare. ”Sjukhusscenen” är ruskigt obehaglig faktiskt. Ett plus för slutscenen, den är väl genomtänkt och knyter samman filmen på ett snyggt sätt.
Dock finns det några negativa saker att säga också. Bilden är ibland alldeles för mörk, så på vissa ställen är det svårt att se vad som pågår. En annan sak jag irriterar mig på är hur korkat skådespelarna beter sig vid vissa tillfällen. Istället för att göra sig av med förföljaren när de har chansen så låter de honom bara vara, när detta händer mer än en gång börjar det bli störande.
Creep är en skräckfilm över förväntan som både har sina starka och svaga sidor. Gillar du de två tidigare nämnda filmerna så lär nog denna inte göra dig besviken.
The Walking Dead!
The Walking Dead är en ny storserie från den amerikanska kanalen AMC, baserad på serieböckerna med samma namn. Serien handlar om polisen Rick Grimes (Andrew Lincoln) som vaknar upp på ett sjukhus och inser att världen inte ser ut som den ska då det kryllar av zombies överallt, så Rick börjar kampen för överlevnad och sökandet efter sin familj.
När jag hörde ordet skräckserie blev jag såklart genast intresserad. Min erfarenhet av tvserier är inte särskilt hög, då det egentligen bara är serien Lost som jag satt mig in i på riktigt. Jag kan säga att jag blev riktigt positivt överraskad av The Walking Dead. Serien är grymt välgjord, det märks att den är påkostad. Zombierna ser verkligen realistiska ut och storyn är gripande. Liknelser finns till skräckfilmerna 28 dagar senare och The Crazies.
Fyra avsnitt har hittills släppts i USA, första säsongen är beräknad till sex avsnitt. Ni som har möjlighet, börja kolla på serien, ni kommer inte att ångra er!
DEAD BIRDS
Utgivningsår: 2004
Ursprungsland: USA
Genre: Rysare / Thriller
Grupp: Spöken
Språk: Engelska
Ett gäng kriminella på flykt efter ett bankrån söker skydd i ett övergivet hus ute på landet, intet ont anande om vad som väntar dem där inne.
Dead Birds är en skräckfilm som skiljer sig från det vanliga. Den utspelar sig långt bak i tiden, i en gammal vilda västern-miljö. Filmen bygger filmen långsamt upp en sanslös spänning som inte släpper förrän filmen är slut. Tempot i filmen är väldigt lågt, men lyckas alltså ändå hålla spänningen på topp.
Trots att det är en klassisk haunted house-film känns ändå Dead Birds unik, mycket tack vare den sällsynta miljön och den ovanliga uppbyggnaden av filmen. Skrämselscener finns också för er som vill ha det, och slutet är snyggt och oväntat. Dock gör några kvarstående frågetecken och ett par fula effekter att betyget dras ner några få snäpp.
Dead Birds är en riktig nagelbitare på vissa ställen och några scener är faktiskt ganska obehagliga (tänker speciellt på en scen i ett sovrum), och jag kan rekommendera den till alla som inte störs av det långsamma tempot.
MIRRORS
Ursprungsland: USA
Genre: Thriller / Rysare
Grupp: Spöken
Språk: Engelska
Övrigt: Remake på asiatiska "Into the mirror" (2003)
En nyanställd säkerhetsvakt (Kiefer Sutherland) på ett nerbränt sjukhus kommer ett mysterium på spåren angående sjukhusets speglar, och blir indraget i något han aldrig kunnat drömma om.
Jag har velat sett Mirrors länge, och jag hade ganska höga förväntningar på filmen. Jag vet inte riktigt om jag ska säga att jag blev besviken eller nöjd. Spänningen finns nästan hela filmen igenom och skådespelarna gör godkända insatser. Något jag dock stör mig på är vissa frågetecken i handlingen och den tarvliga lösningen på hela dilemmat.
Och som en skräckfilm hade jag förväntat mig mer. Visst, några scener får det att krypa i skinnet på en, men de scenerna är alldeles för få, och den där riktiga obehagskänslan infinner sig tyvärr aldrig. Vissa scener känns dessutom alldeles för tillgjorda för att man ska känna obehag.
Mirrors är helt okej underhållning för en fredagskväll, med en intressant grundidé och några spänningsfyllda ögonblick. Gillar du skräckaction-genren kan faktiskt denna vara värd att kolla in lite extra.
PARANORMAL ACTIVITY 2
Utgivningsår: 2010
Ursprungsland: USA
Genre: Rysare
Grupp: Spöken
Språk: Engelska
Efter att ha upplevt vad de tror är ett inbrott sätter en familj upp övervakningskameror i huset. De visar dock något mycket mer skrämmande än någon av familjemedlemmarna kan föreställa sig...
Jag måste erkänna att mina förväntningar på Paranormal Activity 2 var höga. Även fast ettan inte var något mästerverk så blev jag ändå skrämd av den, och hoppades därför att jag skulle bli det även av uppföljaren. Detta skulle dessutom bli den första skräckfilm jag såg på bio, så jag kände mig som ett litet barn som snart ska få öppna sina julklappar när jag satte mig ner med godis och läsk i den fullsatta biografen.
Paranormal Activity 2 har samma stil som ettan. Den första halvtimmen händer det inte mycket på skräckfronten. Spänningen byggs dock upp sakta men säkert och skräckelementen blir mer och mer intensiva ju längre filmen fortgår. Ibland sitter jag förberedd och väntar på skräckscener som aldrig kommer, och ibland flyger jag upp från stolen när det plötsligt kommer oförutsedda brak och dunsar.
När filmen är påväg mot sitt slut totalvänder den, och när eftertexterna börjar rulla känner jag mig frustrerad och arg. Och tydligen är jag inte den enda, runt omkring i salongen hör jag negativa yttranden. Regissörerna har brytt sig om att bygga upp en stämningsfull handling runt huvudkaraktärerna, för att sedan kasta bort allt i slutet på ett så otroligt korkat sätt. Upplösningen hade kunnat gjorts så mycket bättre.
Något som tillkommit i uppföljaren är en del komiska scener. Flera gånger kan man inte låta bli att skratta åt något roligt som hände eller någon komisk replik som någon av karaktärerna just sa. Om detta är positivt eller negativt får ni avgöra själva. En sak jag stör mig på i den här filmen är att det många gånger blir alldeles för hastiga kamerarörelser, detta blir riktigt jobbigt efter ett tag, jag kan inte riktigt minnas att jag reagerade på det här i den första filmen.
Sammanfattningsvis är detta en helt okej rysare, dock har jag precis som i ettan problem med den långa inledningen. Du kommer garanterat bli rädd några gånger, men vad du kommer tycka om resten av filmen är svårt att förutsäga. För mig lämnade den inte alls samma obehagskänsla efteråt som ettan gjorde. Paranormal Activity 2 är lik sin föregångare, dock en smula sämre på alla punkter.
